Moncho kom då så småningom. Matte trodde att jag skulle vara ganska trött och lugn efter aktiviteterna i helgen. Men ack så fel hon hade. Jag stod på balkongen där Moncho kom gående och matte trodde nästan jag skulle hoppa över staketet på balkongen. Sen drog vi igång. Vi sprang över sofforna - vi hade ett riktigt race där. Det gick inte att prata för de tvåbenta - vi levde verkligen rövare. Alla trodde det skulle gå över efter ett tag - men icke sa nicke - det var bara att sätta sig ner mellan oss för att få oss lugna. Lite trött blev jag efter en stund - men Moncho gav sig inte, han var överallt på mig. Men snäll som jag är så lät jag honom hållas. Idag måndag, husse skulle egentligen ha rest bort idag och inte komma hem förrän på torsdag - men det blev inställt - och glad blev jag! /Yrsa

Virvelvinden Moncho - han har nästan lika lång tunga som mig.

Han undersökte mig bak.....

....och fram....

...han vek hela tiden upp örat på mig för att slicka där också- jag bara låg där till slut - orkade inte bry mig