Matte säger att jag är en riktig viking eller snarare Norrbottning. Vi har just kommit in från lunch-promenad - minus 28 grader ute och jag rullade mig i snön och sprang som en tok (jag sprang naturligtvis för att det var svinkallt). Men matte var riktigt stolt över mig, hon hade i och för sig nog hoppats att jag inte skulle vilja gå ut, men där gick hon bet. Solen lyste, men inte f-n värmer den något i dag. Det blir korta promenader men flera istället och det passar mig perfekt. Matte måste däremot köpa sig nya handskar för hon tappar känseln i fingrarna i de hon har. De fungerar när det är minus 20 - men inte idag. Hon ser jätterolig ut när vi har varit ute och gått (jag ville fota henne men det fick jag inte). Hon ser faktiskt ut som en gammal k-rring (förlåt gammal dam) för håret är alldelens krit-vitt. Nu ska jag gå och vila till matte kommer hem nästa gång och vi ska ut på en ny "vikinga-promenad".

Jag rullar mig gärna trots att det är skit-kallt ute... det är bara att...

...skaka av sig den kalla snön efteråt...

...eller också kan man springa fort så snön yr, då håller man också värmen. Matte tycker inte om när jag springer fort, hon påstår att det blåser så kallt i hennes ansikte då när hon ska hålla samma fart som mig - vilken vekling!